Vaknade och det var verkligen kyligt i huset och väääldigt tyst. Ingen kyl som surrade och värmeluftspumpen var oroväckande tyst.
Alla mornar börjar med en latte men inte den här, STRÖMAVBROTT.
Men inte NU, inte på morgonen, jag vill ha mitt kaffe.
Sätter på mig fleecepyjamas och fårskinnstofflorna. Det är tyst, det är trisst, det är märkligt vad man är strandsatt utan el.
Ringer maken som upplyser om att e-on skickat ut ett medelande om att elen skulle stängas av idag mellan 08.00-12.00, men han glömde visst att berätta det.
Sätter mig i soffan med lokaltidningen och bläddrar i den och läser om inbrott, knivdrama och bilstöder. Någon har blivit lurad på flera hundratusentals kronor, och ungdomar har blivit misshandlade.
Jag borde skämmas som sitter tryggt och skönt i min soffa i vår lilla stuga i skogen med strålande sol utanför. Jag blev irriterad för att elnätet skulle undehållas och jag fick vänta på mitt kaffe.
Man är så inrutad i sina vanor så man inte tänker till ordentligt ibland, men jag fick verkligen mig en tankeställare i morse.
Det kunde ha varit värre händelser som orsakt avbrottet som det här tex.
Men nu var det "bara" det här och det är jag tacksam för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar