Välkommen

9 augusti 2010

Hazel min vackra

fick en sista promenad i sin älskade skog. Vi gick över spången för att ta en kort promenad, men Hazel blev väldigt anfådd och ville vända hem igen.



Satt på golvet med Hazel nära mig och kände hennes sista andetag. Det var lungt och värdigt, tack vare en mycket bra veterinär.

Tack snälla Gabrielle för att du följde med oss.


Nu är du för alltid fri min vackra kloka Hazel, älskar dig och är glad att jag var din matte.

6 kommentarer:

Donna ♥ sa...

Ann, det är svårt att ge tröstande ord i stunder som denna, men jag är glad att jag fått träffa din fina Hazel vid två tillfällen.

Jag måste säga att du är en av de vackraste själar jag mött och en fantastiskt oegoistisk människa/vän/djurvän.

Kram söstra di

//Donna

Milla sa...

Åhh, Ann! Jag vet hur det känns min älskade Smilla fick somna in på sin 6 års dag den 19/12 -06. Hon fattas mig än.. Jag har inte träfft Hazel men dina bilder och ord säger ALLT!! Men jag brukar tänka när det känns tungt, att Nu kan hon leka och inte ha ont längre.. Springa på de vackra stora gröna släterna med alla andra hundar och busa runt!! Det bruka kännas lite lättare!!
Hon kommer alltid att finnas nära dig.. I ditt hjärta!!

Kram Milla
Tänker på dig Ann!!!

Elisabeth sa...

Vännen min, min varmaste styrkekram till dej och Micke.

Vet du, jag är övertygad om att Hazel är lycklig över att få ha varit din vän och följeslagare. En bättre matte kan en hund inte få, så enkelt är det. Om jag vore en hund ville jag bo hos dej.

Hoppas att Smilla och Megan tröstar varandra nu, de saknar också Hazel kan jag tro.

Ann Jolby Solander sa...

Tack ni rara underbara vänner <3

Jennie sa...

Mitt hjärta blöder med dig. Jag vet hur ont det gör. Hazel kunde inte ha haft ett bättre hem eller än bättre matte än dig och är dig evigt tacksam för ett liv i skogen.

Precis som Manne fortfarande hälsar på mig så kommer hon att komma till din sida många fler gånger.

Bamsekram du underbart vackra Kvinna!
Mina tankar är hos dig och din familj idag.

Freedomtravel sa...

Oj, vad sorgligt! Blev riktigt ledsen när jag läste... Låter som ni fick avsluta på ett fint sätt. Väldigt fin hund!