Ny Blogg

Härlig läsning hos Jackie och jag

Men hur kunde jag missa

den HÄR bloggen.

Vet ju att jag ibland får skratta som en tok på Facebook, så varför har det dröjt innan jag delat med mig till er andra ?

Ja ja nu gör jag det iaf............ Have fun

Jag vet inte

om jag skall skratta eller gråta

Jag kan inte sluta

att plocka svamp.

Älskar verkligen att gå i skogen och fylla mina kassar med trattkantareller. I dag var jag åter igen i fängelseskogen och lyckades släpa med mig 13 kg trattisar och gula kantareller hem.


Smilla skuttar runt som en liten kanin och njuter av alla härliga dofter. Hon är duktig och håller full koll på att det inte kommer några älgar eller andra plockare. Men här tror jag hon har tröttnat lite och vill gå tillbaka till bilen. Efter 4 timmars spring så kan jag faktiskt förstå henne.

Här är hälften av svampen, resterande gav jag bort :-) Dessa ska jag förvälla och ge till Isabelle & Anton. Själv har jag svamp för flera år framöver. Det som ligger i frysen skall till Madde i Uppsala.

Tar en tur i morgon igen, och leverera till någon som vill ha.

Vacker morgon

Det ligger en Rådjursfamilj utanför mitt köksfönster. Dom ligger i en cirkel med bakdelarna mot varandra och håller span åt alla håll. Hanen är vackert silvergrå med långa horn. Han syns nästan inte där han ligger.
Honan och kidet har en ljusbrun färg med kritvita rumpor.

Dom sniffar i luften och har öronen rätt uppåt och dom har full koll. Inte är det en slump att dom ligger som dom gör, här gäller det att överleva.

Mina hundar känner inifrån att det är något på tomten, men dom bryr sig inte.
När vi var ute för en stund sedan så låg rådjuren kvar, men höll ögonen åt vårat håll.
Dom tycks ha vant sig vid hundarna och vet liksom att dom inte kommer ut genom staketet.

Tyvär har Micke med sig båda kamrorna till Kina så det får bli gamla bilder av våra vackra vänner.

Fy fan, ibland så undrar man verkligen.

SKÄMS PÅ ER

Hur kan man utvisa en 91 årig sjuk kvinna.

Jamenellerhur ?

Vaknade och det var verkligen kyligt i huset och väääldigt tyst. Ingen kyl som surrade och värmeluftspumpen var oroväckande tyst.
Alla mornar börjar med en latte men inte den här, STRÖMAVBROTT.

Men inte NU, inte på morgonen, jag vill ha mitt kaffe.

Sätter på mig fleecepyjamas och fårskinnstofflorna. Det är tyst, det är trisst, det är märkligt vad man är strandsatt utan el.

Ringer maken som upplyser om att e-on skickat ut ett medelande om att elen skulle stängas av idag mellan 08.00-12.00, men han glömde visst att berätta det.

Sätter mig i soffan med lokaltidningen och bläddrar i den och läser om inbrott, knivdrama och bilstöder. Någon har blivit lurad på flera hundratusentals kronor, och ungdomar har blivit misshandlade.

Jag borde skämmas som sitter tryggt och skönt i min soffa i vår lilla stuga i skogen med strålande sol utanför. Jag blev irriterad för att elnätet skulle undehållas och jag fick vänta på mitt kaffe.

Man är så inrutad i sina vanor så man inte tänker till ordentligt ibland, men jag fick verkligen mig en tankeställare i morse.

Det kunde ha varit värre händelser som orsakt avbrottet som det här tex.

Men nu var det "bara" det här och det är jag tacksam för.